Oj, vad jag är glad för att lillebror bestämde sig för att komma till oss några dagar tidigare än beräknat (21/2). Det kom jättemycket snö i natt, det är snorhalt ute på vägarna och i helgen ska det komma ännu mera snö. Igår på väderleksrapporten pratade de om ytterligare 4 dm!! Då skulle det inte vara kul att ge sig ut på vägarna med värkar på väg mot förlossningen, med risk att fastna i en snödriva eller ännu värre glida av vägbanan. Istället sitter vi nu här hemma i värmen med ljus tända på bordet. Storasyster sover sött i sin säng på övervåningen och "lillebror" ligger bredvid oss i soffan nu och sover.
Förlossningen gick finfint. Jag tycker att det är helt fantastiskt att föda barn och fick även denna gång en jättefin upplevelse! Förra veckan vid denna tid var jag på förlossningen och vankade av och an i korridorerna med Jonas (maken) och gåstolen. Veckan sedan dess har gått fort. Det var alltså den 12/2 som det startade, kl 18:20. Jag låg i soffan och såg på nyheterna och Jonas och Stina satt i badkaret på övervåningen och badade. Plötsligt så rörde det till i magen och så gick vattnet...! Trots min ganska osmidiga hydda kom jag väldigt fort upp på benen, backade över mattan och in på toa. Klarade både soffan och mattan utan fostervattenspill. Kl 19:40 lämnade vi hemmet mot Uppsala och då började jag känna lite molande smärta. Under resan tilltog värkarbetet ganska fort och jag hade 3-4 min mellan värkarna större delen av resan. Kl 20:40 kom vi till förlossningen. Vi vankar runt, runt på förlossningen en stund och efter ett antal varv bad jag om en förlossningssal då jag kände att det var läge för lustgas. Jag fortsatte mitt vankande inne på salen. Kl. 00:00 var jag vid undersökning öppen 5 cm. Ett antal värkar senare startade krystningsvärkarna och ett par krysningvärkar senare fick jag meddela att nu kommer barnet. Förlossningpersonalen lät då ganska stressade när de bad mig att lägga mig på sängen om jag kunde. Och ja, det gjorde jag gärna för annars hade nog " lillebror" dunkat i golvet. Det gick fort som ni förstår, för 00:29 är vår son född. Med dessa 29 minuter lyckades jag även parera min storebrors födelsedag (12/2) vilket jag är väldigt nöjd med så att både min bror och "lillebror" har sin egen dag.
Bara några timmar gammal.
Vi har verkligen fina dagar här hemma hela familjen och vi njuter i vår lilla bubbla. Något som verkligen har slagit mig är hur stark syskonkärlek kan vara. Sedan vi kom hem i söndagsmorse har Stina knappt gått normalt. Hon rör sig framåt med hjälp av glada "hoppsasteg". På natten om hon vaknar till så frågar hon alltid vart bebisen är. Och om "lillebror" är lite ledsen så håller hon hans hand och lägger hennes snuttekanintrasa vid hans ansikte. Jag vet inte hur många gånger hon har sagt: -"Jag älskar dig lillebror!". Ja, ni kan ju se själva.
Igår hade vi mysigt besök av mormor som bland annat kom med paket till Stina och "lilllebror" från både morfar (Morfar som för tillfället är på Teneriffa och lapar sol, spelar tennis och har det bra) och mormor. Det var jättemycket fint de fick. Tack snälla ni!! Och se vad fint mormor har stickat.
Koftan är så söt som bara den...
...och valet av knappar mitt i prick.
Sockorna är så små och sockersöta.
Ja, ovan är vår nye familjemedlem omnämnd som "lillebror". Vi har under veckan känt in vad han är för en och nu har vi slutligen bestämt oss och ni blir först att veta...! Från och med NU, heter "lillebror" Alfred.
Nu är det läggdags. Amningspassen väntar och så även en ny dag imorgon.
Godnatt och stor kram
//ANKAN
