måndag 30 november 2009
Sinnesro
GRÖN TERAPI. Den moderna forskningen ger husmorskuren ta en skogspromenad rätt. Att vistas i naturen kan lindra stress, sänka blodtryck och ge högre koncentrationsförmåga. Nu används trädgårdsterapi allt mer i förebyggande hälsoarbete. Och det går utmärkt att tanka välmående även i vinterlandskapet...!
För den som är intresserad och vill läsa mer så hänvisar jag till ännu en spännande artikel om naturens läkande kraft, denna gång i Dagens Nyheter. Klicka här!
Ha det bra i decembermörkret!
Kram ANKAN
lördag 14 november 2009
Rönnbärssmycken och Alnarpsbilder!
Hej!
Ja, vad hittar man på i detta mörka, våta, blåsiga höst/vinterväder...?
För att sätta lite guldkant på vår hundpromenad idag bjöd jag in Stina till att plocka rönnbärspärlor tillsammans med mig som vi kunde göra halsband av sedan. Hon nappade. Efter ett mycket energikrävande "behöver-jag-ha-på-mig-ytterkläder-utbrott" från Stinas håll kom vi till sist iväg helga gänget (Vilde, Tiger, Stina och jag). Jag kan inte säga att det var vidare mysigt ute men väl inne sittande vid köksbordet och pärla så var det bara positivt. Nu hänger två fina halsband på tork på gardinstången.
Igår kväll kom jag hem efter tredje kursträffen i Alnarp. Har haft det toppen som vanligt! Vid detta kurstillfälle redovisade alla grupper sin "aktivitet", skapad för att hjälpa olika typer av målgrupper (personer med utmattningssyndrom, äldre, barn etc.) på olika sätt. Många av övningarna gick i lugnets tecken vilket var precis vad jag behövde denna stressiga höst. Vår grupp utförde en tovningsövning (de fick tova "ullstenar") där deltagarna blev guidade till att genom andningen grunda i kroppen, använda sina sinnen för att utforska materialen, sten, ull och varmt såpavatten och genom detta få en upplevelse i medveten närvaro. Vi öppnade även upp för tanken på om de kunde tänka sig att de bäddade in sig själva i varm, kärleksfull ull...! Vår målgrupp var just personer med utmattningssyndrom men vid detta kurstillfälle testades övningen på våra friska trädgårdsterapikursare. Vid utvärderingen var de mycket nöjda med upplevelsen de fått och många av dem ville stå kvar och tova vidare och de hade alla upplevt en känsla av lugn. Kul! Det blev en härlig stämning i det växthuset där vi höll till och som vid denna årstid inte var vidare varmt. Men med det ångande såpavattnet, ullen och arbetet med händerna fick deltagarna att få upp värmen och förhoppningsvis kände de sig extra varma inombords.
Nedan följer en bildkavalkad från mitt Alnarpsbesök nr. två från mitten av oktober:

Entrén. Välkommen in!

Vinterträdgården.

Entré till huvudbyggnaden.

Som en stor fan av avenbok så är det lätt att gå igång på dessa häckar och denna tjusiga portal.

I trädgårdens små rum finns möjlighet till vila och avskiljdhet.

Den lilla dammen inne i rehabträdgården.


En annan härlig plats för vila. Ett liggunderlag är att rekommendera men annars en ljuvlig natursäng. De små stockarna är fixerade med armeringsjärn.

Så här ser en av våra studiesalar ut. Denna är i stora växthuset och vi har bänkar av halm att sitta på.

Trädgårdens kisse "Stiger" är aldrig långt borta. Han är ett viktigt inslag i det rehabarbete de bedriver i trädgården. Han har förmågan att ofta hitta just den deltagare som har det tuffast för dagen, kanske svårast att öppna upp just då...men efter en stund med Stiger i knät kan underverk ske...!

Dahlior plockas upp för vinterförvaring.

Med stora växthuset i ryggen, dahliaväxtbäddarna framför så anar ser man det kupolformade växthuset i Grow point, den aktivare delen i trädgården.

Trådgårdens hjärta.

Härlig mangold.

Ordning och reda.

En annorlunda samlingsplats.


Ytterligare ett exempel på samlingsplats.


Nu har jag lämnat Rehabträdgården. Denna större damm finns på en annan plats på Alnarpsområdet.

Samma damm men från en annan vinkel.
Ja, det var de bilder jag hade att bjuda på och jag rekommenderar å det varmaste att har ni vägarna förbi Malmö så ta er tid för ett besök i Alnarp. Detta var ju bara ett litet axplock, den stora Alnarpsparken är fantastisk!
Nu är det sängdags! Ha det gott!
Kram kram
/ANKAN
Ja, vad hittar man på i detta mörka, våta, blåsiga höst/vinterväder...?
För att sätta lite guldkant på vår hundpromenad idag bjöd jag in Stina till att plocka rönnbärspärlor tillsammans med mig som vi kunde göra halsband av sedan. Hon nappade. Efter ett mycket energikrävande "behöver-jag-ha-på-mig-ytterkläder-utbrott" från Stinas håll kom vi till sist iväg helga gänget (Vilde, Tiger, Stina och jag). Jag kan inte säga att det var vidare mysigt ute men väl inne sittande vid köksbordet och pärla så var det bara positivt. Nu hänger två fina halsband på tork på gardinstången.
Igår kväll kom jag hem efter tredje kursträffen i Alnarp. Har haft det toppen som vanligt! Vid detta kurstillfälle redovisade alla grupper sin "aktivitet", skapad för att hjälpa olika typer av målgrupper (personer med utmattningssyndrom, äldre, barn etc.) på olika sätt. Många av övningarna gick i lugnets tecken vilket var precis vad jag behövde denna stressiga höst. Vår grupp utförde en tovningsövning (de fick tova "ullstenar") där deltagarna blev guidade till att genom andningen grunda i kroppen, använda sina sinnen för att utforska materialen, sten, ull och varmt såpavatten och genom detta få en upplevelse i medveten närvaro. Vi öppnade även upp för tanken på om de kunde tänka sig att de bäddade in sig själva i varm, kärleksfull ull...! Vår målgrupp var just personer med utmattningssyndrom men vid detta kurstillfälle testades övningen på våra friska trädgårdsterapikursare. Vid utvärderingen var de mycket nöjda med upplevelsen de fått och många av dem ville stå kvar och tova vidare och de hade alla upplevt en känsla av lugn. Kul! Det blev en härlig stämning i det växthuset där vi höll till och som vid denna årstid inte var vidare varmt. Men med det ångande såpavattnet, ullen och arbetet med händerna fick deltagarna att få upp värmen och förhoppningsvis kände de sig extra varma inombords.
Nedan följer en bildkavalkad från mitt Alnarpsbesök nr. två från mitten av oktober:

Entrén. Välkommen in!

Vinterträdgården.

Entré till huvudbyggnaden.

Som en stor fan av avenbok så är det lätt att gå igång på dessa häckar och denna tjusiga portal.

I trädgårdens små rum finns möjlighet till vila och avskiljdhet.

Den lilla dammen inne i rehabträdgården.


En annan härlig plats för vila. Ett liggunderlag är att rekommendera men annars en ljuvlig natursäng. De små stockarna är fixerade med armeringsjärn.

Så här ser en av våra studiesalar ut. Denna är i stora växthuset och vi har bänkar av halm att sitta på.

Trädgårdens kisse "Stiger" är aldrig långt borta. Han är ett viktigt inslag i det rehabarbete de bedriver i trädgården. Han har förmågan att ofta hitta just den deltagare som har det tuffast för dagen, kanske svårast att öppna upp just då...men efter en stund med Stiger i knät kan underverk ske...!

Dahlior plockas upp för vinterförvaring.

Med stora växthuset i ryggen, dahliaväxtbäddarna framför så anar ser man det kupolformade växthuset i Grow point, den aktivare delen i trädgården.

Trådgårdens hjärta.

Härlig mangold.

Ordning och reda.

En annorlunda samlingsplats.


Ytterligare ett exempel på samlingsplats.


Nu har jag lämnat Rehabträdgården. Denna större damm finns på en annan plats på Alnarpsområdet.

Samma damm men från en annan vinkel.
Ja, det var de bilder jag hade att bjuda på och jag rekommenderar å det varmaste att har ni vägarna förbi Malmö så ta er tid för ett besök i Alnarp. Detta var ju bara ett litet axplock, den stora Alnarpsparken är fantastisk!
Nu är det sängdags! Ha det gott!
Kram kram
/ANKAN
Etiketter:
Alnarp,
Alnarpsparken,
damm,
halm,
hundpromenad,
kål,
mangold,
medveten närvaro,
rönnbärshalsband,
tovningsövninge,
växthus
söndag 25 oktober 2009
Vaccinerad!
Hej!
Nu är helgen snart slut. Jag känner mig dock nöjd efter en mysig händelserik helg med besök av både goda vänner och av Stinas mormor och morfar.
Just nu ligger doften av nybakat formbröd sig tung här i huset. Mmmm! Lill-bagerskan ligger och sover och stor-bagerskan laddar inför en ny jobbvecka i lugn och ro. Vi har haft en toppenkväll Stina och jag och det har varit mycket skratt, bus, kittlande och många kramar och pussar. Det finns inget bättre än galet, livfullt barnskratt!
Det var fint att mormor och morfar kunde ställa upp som barnvakter en stund då jag skulle ner och vaccinera mig mot "nya influensan". De startade upp för riskgrupperna här i dag och då jag är gravid (v.24) tillhör jag ju dessa. Det känns inte helt 100 % bra att spruta in något i kroppen när man har ett litet barn på tillväxt i magen men jag har valt att tro på vetenskapen och att det trots allt är värt det. Man vet ju inte heller hur spridningen kommer ske vidare och om det skulle komma att eskalera känns det ganska bra att ha en liten som fått ta del av mitt "vaccinerade immunförsvar" när han/hon tittar ut i slutet av februari.
Att ta sprutan kändes inte alls och som statusuppdatering så här 9 timmar efteråt kan jag meddela att jag mår bara bra. Det enda är att jag känner av lite stelhet i överarmen, alltså inget värre än vid någon annan vaccination.
Jag kan också meddela att kursträff nummer två i Alnarp denna månad var minst lika bra som den första. Kameran fick komma med denna gång och Skåne bjöd på vackert, soligt höstväder. :-) Tiden har inte funnits att ta hand om bilderna så jag får återkomma med med kursrapport senare.
Jag ber att få önska er alla en riktigt fin vecka!
Kram
ANKAN
Nu är helgen snart slut. Jag känner mig dock nöjd efter en mysig händelserik helg med besök av både goda vänner och av Stinas mormor och morfar.
Just nu ligger doften av nybakat formbröd sig tung här i huset. Mmmm! Lill-bagerskan ligger och sover och stor-bagerskan laddar inför en ny jobbvecka i lugn och ro. Vi har haft en toppenkväll Stina och jag och det har varit mycket skratt, bus, kittlande och många kramar och pussar. Det finns inget bättre än galet, livfullt barnskratt!
Det var fint att mormor och morfar kunde ställa upp som barnvakter en stund då jag skulle ner och vaccinera mig mot "nya influensan". De startade upp för riskgrupperna här i dag och då jag är gravid (v.24) tillhör jag ju dessa. Det känns inte helt 100 % bra att spruta in något i kroppen när man har ett litet barn på tillväxt i magen men jag har valt att tro på vetenskapen och att det trots allt är värt det. Man vet ju inte heller hur spridningen kommer ske vidare och om det skulle komma att eskalera känns det ganska bra att ha en liten som fått ta del av mitt "vaccinerade immunförsvar" när han/hon tittar ut i slutet av februari.
Att ta sprutan kändes inte alls och som statusuppdatering så här 9 timmar efteråt kan jag meddela att jag mår bara bra. Det enda är att jag känner av lite stelhet i överarmen, alltså inget värre än vid någon annan vaccination.
Jag kan också meddela att kursträff nummer två i Alnarp denna månad var minst lika bra som den första. Kameran fick komma med denna gång och Skåne bjöd på vackert, soligt höstväder. :-) Tiden har inte funnits att ta hand om bilderna så jag får återkomma med med kursrapport senare.
Jag ber att få önska er alla en riktigt fin vecka!
Kram
ANKAN
Etiketter:
barnskratt,
formbröd,
nya influensan,
vaccination
måndag 12 oktober 2009
Kursdags igen!
Hej!
Imorgon bär det av mot Malmö, min vän Helena och på dagarna är det totalfokus på kursträff nummer två av Trädgårdsterapikursen. Nu är biljetten och ett färskt schema utskrivet så nu återstår bara att packa. Jag får se om det även finns plats för kameran denna gång...?!

Foto: http://www.ltj.slu.se/alnarpsrehabtradgard/rehab.html
Ha det gott så länge!
Varma hälsningar
//ANKAN
Imorgon bär det av mot Malmö, min vän Helena och på dagarna är det totalfokus på kursträff nummer två av Trädgårdsterapikursen. Nu är biljetten och ett färskt schema utskrivet så nu återstår bara att packa. Jag får se om det även finns plats för kameran denna gång...?!

Foto: http://www.ltj.slu.se/alnarpsrehabtradgard/rehab.html
Ha det gott så länge!
Varma hälsningar
//ANKAN
söndag 11 oktober 2009
Oktober
Hej!
Kul att jag fick några med mig på min och hundarnas härliga höstpromenad. Det är alltid lika roligt när ni lämnar avtryck men en liten hälsning. Det värmer!
Maken och jag konstaterade idag lite förvånat att, tänk att vi redan är i mitten av oktober månad. Tiden går fort och speciellt när man har mycket runt sig och det har det varit i oktober för mig och min familj. Så en dag, nu i veckan, mitt i uppskruvat tempo på jobbet så kom månadskrönikan från Eva Robild (Eva har bloggen "Med fingrarna i (j)orden" och har även sidan www.stressaner.se). Jag prenumererar på hennes månadskrönika och denna månad kom den så lämpligt, som en påminnelse om att försöka hålla lite jämn takt i vardagen. Tack Eva! Jag delar gärna med mig av krönikan här:
Imorgon är det storpackning som gäller inför tisdagens kurstripp nr två till Alnarp. Förväntansfull!
Ha en bra vecka!
Kram och godnatt!
//ANKAN
Kul att jag fick några med mig på min och hundarnas härliga höstpromenad. Det är alltid lika roligt när ni lämnar avtryck men en liten hälsning. Det värmer!
Maken och jag konstaterade idag lite förvånat att, tänk att vi redan är i mitten av oktober månad. Tiden går fort och speciellt när man har mycket runt sig och det har det varit i oktober för mig och min familj. Så en dag, nu i veckan, mitt i uppskruvat tempo på jobbet så kom månadskrönikan från Eva Robild (Eva har bloggen "Med fingrarna i (j)orden" och har även sidan www.stressaner.se). Jag prenumererar på hennes månadskrönika och denna månad kom den så lämpligt, som en påminnelse om att försöka hålla lite jämn takt i vardagen. Tack Eva! Jag delar gärna med mig av krönikan här:
Imorgon är det storpackning som gäller inför tisdagens kurstripp nr två till Alnarp. Förväntansfull!
Ha en bra vecka!
Kram och godnatt!
//ANKAN
Etiketter:
Eva Robild,
kastanjer,
oktober,
SLU Alnarp,
stressa ner
lördag 10 oktober 2009
Härliga höst!
Hej!
Den här helgen har jag längtat efter länge då vi äntligen är hemma hela familjen samtidigt. En extra bonus var att det vädret var fint. Den var -3 grader när vi vaknade, frostiga ruter på bilen och frost i gräset. Jag fick en härlig start på dagen i morse med sällskap av Tiger och Vilde, kameran var med. Jag bjuder på lite gott och blandat från vår morgontur visat i "promenadordning". Hoppas du vill promenera med oss...?!

Vi startade upp i skogen...

...och stannade till i denna lilla fin glänta precis då solen bröt igenom mellan träden.

Vi fortsatte ut på den frostbeklädda vallen.

Lönnen var lika vacker som vanligt på hösten...

och visade även upp livskraftiga knoppar med en påminnelse om den kommande våren.

Tiger uppskattade det frostiga gräset på vallen till max. Häng med och njut!

Lite hit...

och lite dit..

och snurra runt en liten bit.

Ahhhh!

När vi passerade skolgården på väg hem fick vi njuta av blomsterprakt i mängder. Väl hemma fick vi även njuta av de sista tappra blommorna i trädgården som stått pall mot ett antal nätter med minusgrader.

Malva

Aster

Kärleksört
I mitten av denna vecka så kom det ett efterlängtat paket till mig, nämligen min beställning av lökar från Odla. Det var spännande att öppna då jag inte helt kom ihåg vad jag beställt...det enda jag kom ihåg var att jag blev väldigt inspirerad när jag satt vid datorn och höll på beställa så det blev lite av varje.

Denna lilla "skattkista" innehåller:
- Tulpan "Elegant Lady"
- Tulpan "Saxatilis"
- Tulpan "Spring Green"
- Allium "Nectaroscordum"
- Allium "Sphaerocephalum
- 40 låga vita (en mix)
- 20 botaniska krokus (kom med som bonus vid beställning över 300 kr.)
Jag har inte satt ner allt ännu men jag fick i allfall ner de lökarna som skulle ner i den nya rabatten.

Mina trogna kamrater Tiger och Vilde kan jag lita på och de gav mig även vid planteringen sällskap/"hjälp".
Det var kirgislöken, honungslökarna och de ljusa tulpanerna som skulle ner i den nya rabatten. Kändes som om det kanske blev lite futtigt i antal men i så fall får jag fylla på nästa säsong. Det är lite svårt att tänka sig blomsterprakten till våren nu och hur det kan tänkas bli...!

Foto: odla.nu
Kanske kommer de resterande lökarna ner i jorden imorgon? Jag har tänkt att gräva bort gräsmatta i en cirkel runt en syrenbuske och under rosenapeln. Där kan lökar få starta upp till våren innan jag hittar någon fin marktäckare att sätta ner.
Ha det gott!
Kram, kram
//ANKAN
Den här helgen har jag längtat efter länge då vi äntligen är hemma hela familjen samtidigt. En extra bonus var att det vädret var fint. Den var -3 grader när vi vaknade, frostiga ruter på bilen och frost i gräset. Jag fick en härlig start på dagen i morse med sällskap av Tiger och Vilde, kameran var med. Jag bjuder på lite gott och blandat från vår morgontur visat i "promenadordning". Hoppas du vill promenera med oss...?!

Vi startade upp i skogen...

...och stannade till i denna lilla fin glänta precis då solen bröt igenom mellan träden.

Vi fortsatte ut på den frostbeklädda vallen.

Lönnen var lika vacker som vanligt på hösten...

och visade även upp livskraftiga knoppar med en påminnelse om den kommande våren.

Tiger uppskattade det frostiga gräset på vallen till max. Häng med och njut!

Lite hit...

och lite dit..

och snurra runt en liten bit.

Ahhhh!

När vi passerade skolgården på väg hem fick vi njuta av blomsterprakt i mängder. Väl hemma fick vi även njuta av de sista tappra blommorna i trädgården som stått pall mot ett antal nätter med minusgrader.

Malva

Aster

Kärleksört
I mitten av denna vecka så kom det ett efterlängtat paket till mig, nämligen min beställning av lökar från Odla. Det var spännande att öppna då jag inte helt kom ihåg vad jag beställt...det enda jag kom ihåg var att jag blev väldigt inspirerad när jag satt vid datorn och höll på beställa så det blev lite av varje.

Denna lilla "skattkista" innehåller:
- Tulpan "Elegant Lady"
- Tulpan "Saxatilis"
- Tulpan "Spring Green"
- Allium "Nectaroscordum"
- Allium "Sphaerocephalum
- 40 låga vita (en mix)
- 20 botaniska krokus (kom med som bonus vid beställning över 300 kr.)
Jag har inte satt ner allt ännu men jag fick i allfall ner de lökarna som skulle ner i den nya rabatten.

Mina trogna kamrater Tiger och Vilde kan jag lita på och de gav mig även vid planteringen sällskap/"hjälp".
Det var kirgislöken, honungslökarna och de ljusa tulpanerna som skulle ner i den nya rabatten. Kändes som om det kanske blev lite futtigt i antal men i så fall får jag fylla på nästa säsong. Det är lite svårt att tänka sig blomsterprakten till våren nu och hur det kan tänkas bli...!

Foto: odla.nu
Kanske kommer de resterande lökarna ner i jorden imorgon? Jag har tänkt att gräva bort gräsmatta i en cirkel runt en syrenbuske och under rosenapeln. Där kan lökar få starta upp till våren innan jag hittar någon fin marktäckare att sätta ner.
Ha det gott!
Kram, kram
//ANKAN
onsdag 7 oktober 2009
Får man skrika hur högt man vill i skogen...?!
Hej!
Swisch säger det, tiden rusar förbi. Det har varit fullt upp i det sista så tiden har inte funnits för bloggen tyvärr och då får den helt enkelt vila. Att skriva är allt för kul för att tillåta det att bli något typ av krav. Med kraven dör inspirationen och kreativiteten.
Men nu är jag här. Jag vill börja med att berätta om min och dotterns utflykt i söndags. Det visade sig att bli ett sånt där riktigt mysigt, speciellt minne att bära med sig. Vi hade packat minikånken med saft och Tom och Jerry kex, hundarna var med och vi gav oss av mot skogen.

Efter att ha strosat runt i skogen en stund hittade Stina en fin stock som hon tyckte att vi skulle sitta på och fika. När vi satt där och mumsade säger Stina plötsligt: - "Mamma, får man skrika hur högt man vill i skogen"? Jag svarade: -" Ja, så länge man inte ser att det är några djur i närheten som kommer bli skrämda så får man faktiskt skrika hur högt man vill i skogen". Stinas blick sa ALLT, min lilla tjej var mycket nöjd med svaret, ögonen lyste. Vi kollade in varandra och sedan var vi igång och skrek i högt och lågt, starkt och svagt och däremellan skrattade vi så att vi höll på att trilla av vår fina "stocksoffa".
I samband att ha berättat vår mysiga skogsutflykt vill jag passa på att tipsa för en artikel jag läste i Svenska Dagbladet i måndags (tack mamma Lena för att du skickade den till mig!). Artikeln heter Barns brist på natur ett hälsohot och är skriven av Carl Lindgren, barnläkare och författare till boken "Välfärdslandets gåta". Han skriver bl.a. så här:
Naturen, i synnerhet den orörda skogen, upplevs alltmer av barn som skrämmande eller ointressant – ett ställe där man inte med säkerhet kan vara ”online”. Den förefaller successivt ha reducerats till en kuliss för upplevelser, exemplifierad i form av eko-parker, naturreservat eller äventyrsbad. Till dessa beger man sig i ett bestämt syfte, och inte i första hand för att uppleva en organisk oordning för dess egen skull.
Det står mycket annat tänkvärt i den artikeln. Jag blir lika glad varje gång naturen och den gröna näringens effekter på människor lyfts fram i media och budskapet kan nå fler.
Nu ska jag ner och kika hur det går för bönderna i Bonde söker fru....det är nog några minuter kvar i allfall.
Ha det gott!
Kram
//ANKAN
Swisch säger det, tiden rusar förbi. Det har varit fullt upp i det sista så tiden har inte funnits för bloggen tyvärr och då får den helt enkelt vila. Att skriva är allt för kul för att tillåta det att bli något typ av krav. Med kraven dör inspirationen och kreativiteten.
Men nu är jag här. Jag vill börja med att berätta om min och dotterns utflykt i söndags. Det visade sig att bli ett sånt där riktigt mysigt, speciellt minne att bära med sig. Vi hade packat minikånken med saft och Tom och Jerry kex, hundarna var med och vi gav oss av mot skogen.

Efter att ha strosat runt i skogen en stund hittade Stina en fin stock som hon tyckte att vi skulle sitta på och fika. När vi satt där och mumsade säger Stina plötsligt: - "Mamma, får man skrika hur högt man vill i skogen"? Jag svarade: -" Ja, så länge man inte ser att det är några djur i närheten som kommer bli skrämda så får man faktiskt skrika hur högt man vill i skogen". Stinas blick sa ALLT, min lilla tjej var mycket nöjd med svaret, ögonen lyste. Vi kollade in varandra och sedan var vi igång och skrek i högt och lågt, starkt och svagt och däremellan skrattade vi så att vi höll på att trilla av vår fina "stocksoffa".
I samband att ha berättat vår mysiga skogsutflykt vill jag passa på att tipsa för en artikel jag läste i Svenska Dagbladet i måndags (tack mamma Lena för att du skickade den till mig!). Artikeln heter Barns brist på natur ett hälsohot och är skriven av Carl Lindgren, barnläkare och författare till boken "Välfärdslandets gåta". Han skriver bl.a. så här:
Naturen, i synnerhet den orörda skogen, upplevs alltmer av barn som skrämmande eller ointressant – ett ställe där man inte med säkerhet kan vara ”online”. Den förefaller successivt ha reducerats till en kuliss för upplevelser, exemplifierad i form av eko-parker, naturreservat eller äventyrsbad. Till dessa beger man sig i ett bestämt syfte, och inte i första hand för att uppleva en organisk oordning för dess egen skull.
Det står mycket annat tänkvärt i den artikeln. Jag blir lika glad varje gång naturen och den gröna näringens effekter på människor lyfts fram i media och budskapet kan nå fler.
Nu ska jag ner och kika hur det går för bönderna i Bonde söker fru....det är nog några minuter kvar i allfall.
Ha det gott!
Kram
//ANKAN
Etiketter:
barn,
Carl Lindgren,
minne,
skrika,
Svenska Dagbladet,
Säbyholms naturbruksgymnasium,
utflykt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



