måndag 22 februari 2010

Köldrekord!

Hej!

Idag var det köldrekord här. Termometern stod på -29 grader när vi gick upp idag och strax efter att denna bild tagits sjönk det ytterligare en grad så -30 grader är den lägsta temperaturen hittills denna säsong.




Som tur var finns det tidningar som hjälper en att drömma sig bort mot vår och sommar och få inspiration. Nog för att man lider av lite sömnbrist på dagarna på grund av amningspass på nätterna men med dessa tidningar på nattduksbordet + en liten ficklampa så har vi det väldigt mysigt.



Kram och godnatt!

//ANKAN

fredag 19 februari 2010

En annorlunda naturupplevelse!

Hej!

En underbar vinterdag har precis passerat. MASSOR av snö efter att det bara vräkte ner igår men idag var det vindstilla, klarblå himmel och strålande solsken. Härligt! Det ligger så mycket snö på fönsterbläcken ute så man får känslan av att vistas i en fjällstuga när man sitter här inne och kikar ut. Det är bara några mils skidåkning i kroppen och knaster från en öppen spis som saknas.

Lill-Stina var ute och åkte lite skidor idag och så gjorde vi en snöborg i en av snövallarna utanför huset. Jag undrar just om det var en 25 år eller kanske mer sedan sist det fanns samma förutsättningar för snöborgsbygge som det var idag...?! Överst var snön ganska lätt och fluffig men längre ner ihoppackad. Jag fick lite "flash back" från barndomen hur det var man egentligen byggde på bästa sätt. Det resulterade i att de hårda snöklot som blev av den uppgrävda mer packade snön staplades på varandra och gjorde vår mur högre och högre. Ni kan gissa om jag är nöjd med att vara av med min tjocka mage och äntligen få ta del av denna underbara vinter på riktigt...?!


Jag måste berätta om härom dagen då Jonas (maken) kom in efter hundpromenaden med andan i halsen och sa: - Nu har jag varit med om en minst sagt annorlunda naturupplevelse! Jag började gissa på ett nära möte med vildsvin, rävar, korpar m.m. Men nej, så här var det:

Husse, Tiger och Vilde (schäfer och malinois) var ute och gick deras vanliga runda längs en bäck här intill. Bäcken ligger nedsänkt med branta kanter upp på sidorna. Hundarna var busiga i snön och husse kastade en leksak över på andra sidan bäcken lite titt som tätt så att de fick busa av sig. Vid ett av kasten så stannade schäfern plötsligt någon meter ifrån den plats där Jonas visste att leksaken landat. Hon stod och kikade ner i den djupa snön och hennes stora flagga till svans vajade ivrigt. Plötsligt stack det upp ett rådjurshuvud mellan Tigers tassar, inte undra på att hon var överlycklig...!! Tiger hade alltså i ivern att få tag på leksaken råkat landa precis på ett rådjur som låg och tryckte i snön. Jag undrar just vem som blev mest paff i det ögonblicket, rådjuret, Tiger eller husse som bevittnade det hela...?! Rådjuret fick plötsligt "ganska" bråttom och drog fortare än kvickt. Tiger hängde på några meter men snäll som hon är stannade hon och såg efter sin nyfunna "vän" som försvann bort över fältet.


Tiger (Foto: Jonas Hägglund www.jhphotography.se)


Rådjur (Foto: Jonas Hägglund www.jhphotography.se
)


Kram från

//ANKAN

Du och jag Alfred...!

Hej!

Oj, vad jag är glad för att lillebror bestämde sig för att komma till oss några dagar tidigare än beräknat (21/2). Det kom jättemycket snö i natt, det är snorhalt ute på vägarna och i helgen ska det komma ännu mera snö. Igår på väderleksrapporten pratade de om ytterligare 4 dm!! Då skulle det inte vara kul att ge sig ut på vägarna med värkar på väg mot förlossningen, med risk att fastna i en snödriva eller ännu värre glida av vägbanan. Istället sitter vi nu här hemma i värmen med ljus tända på bordet. Storasyster sover sött i sin säng på övervåningen och "lillebror" ligger bredvid oss i soffan nu och sover.

Förlossningen gick finfint. Jag tycker att det är helt fantastiskt att föda barn och fick även denna gång en jättefin upplevelse! Förra veckan vid denna tid var jag på förlossningen och vankade av och an i korridorerna med Jonas (maken) och gåstolen. Veckan sedan dess har gått fort. Det var alltså den 12/2 som det startade, kl 18:20. Jag låg i soffan och såg på nyheterna och Jonas och Stina satt i badkaret på övervåningen och badade. Plötsligt så rörde det till i magen och så gick vattnet...! Trots min ganska osmidiga hydda kom jag väldigt fort upp på benen, backade över mattan och in på toa. Klarade både soffan och mattan utan fostervattenspill. Kl 19:40 lämnade vi hemmet mot Uppsala och då började jag känna lite molande smärta. Under resan tilltog värkarbetet ganska fort och jag hade 3-4 min mellan värkarna större delen av resan. Kl 20:40 kom vi till förlossningen. Vi vankar runt, runt på förlossningen en stund och efter ett antal varv bad jag om en förlossningssal då jag kände att det var läge för lustgas. Jag fortsatte mitt vankande inne på salen. Kl. 00:00 var jag vid undersökning öppen 5 cm. Ett antal värkar senare startade krystningsvärkarna och ett par krysningvärkar senare fick jag meddela att nu kommer barnet. Förlossningpersonalen lät då ganska stressade när de bad mig att lägga mig på sängen om jag kunde. Och ja, det gjorde jag gärna för annars hade nog " lillebror" dunkat i golvet. Det gick fort som ni förstår, för 00:29 är vår son född. Med dessa 29 minuter lyckades jag även parera min storebrors födelsedag (12/2) vilket jag är väldigt nöjd med så att både min bror och "lillebror" har sin egen dag.


Bara några timmar gammal.

Vi har verkligen fina dagar här hemma hela familjen och vi njuter i vår lilla bubbla. Något som verkligen har slagit mig är hur stark syskonkärlek kan vara. Sedan vi kom hem i söndagsmorse har Stina knappt gått normalt. Hon rör sig framåt med hjälp av glada "hoppsasteg". På natten om hon vaknar till så frågar hon alltid vart bebisen är. Och om "lillebror" är lite ledsen så håller hon hans hand och lägger hennes snuttekanintrasa vid hans ansikte. Jag vet inte hur många gånger hon har sagt: -"Jag älskar dig lillebror!". Ja, ni kan ju se själva.




Igår hade vi mysigt besök av mormor som bland annat kom med paket till Stina och "lilllebror" från både morfar (Morfar som för tillfället är på Teneriffa och lapar sol, spelar tennis och har det bra) och mormor. Det var jättemycket fint de fick. Tack snälla ni!! Och se vad fint mormor har stickat.


Koftan är så söt som bara den...


...och valet av knappar mitt i prick.


Sockorna är så små och sockersöta.

Ja, ovan är vår nye familjemedlem omnämnd som "lillebror". Vi har under veckan känt in vad han är för en och nu har vi slutligen bestämt oss och ni blir först att veta...! Från och med NU, heter "lillebror" Alfred.

Nu är det läggdags. Amningspassen väntar och så även en ny dag imorgon.


Godnatt och stor kram

//ANKAN

tisdag 16 februari 2010

Nu är han här!!

Hej på er!!

Vill meddela att nu är han här! Han längtade för mycket efter sin stora, pigga och glada storasyster Stina så i lördags den 13/2 kl. 00:29 visade han upp sig, 8 dagar före beräknat förlossningsdatum. 4500 gr och 53 cm.

Vi njuter nu av vår nye lille vän, av Stinas syskonglädje och av att vara en till i vår gulliga familj!

Ha det gott så länge!

Kram

från en stolt mor

måndag 8 februari 2010

Hälsning från en tjockis!

Hej!

Nu var det verkligen länge sedan det bloggades senast. Tiden och orken har inte funnits i det sista.

I fredags arbetade jag min sista dag inför en lång föräldraledighet vilket kändes väldigt bra. Bra att jag orkade/klarade att jobba så länge som jag planerat för och att nu efter en intensiv höst/vinter få lämna allt "görande", få möjlighet att vila och fokusera på att vi ska få ytterligare en raring in i familjen.
Idag efter att jag lämnat dottern på dagis lade jag mig i horisontalläge i soffan och tittade på morgon TV och åt choklad. Gissa om det var mysigt...?! Jag kom på att det var nog ca 2 1/2 år sedan de skedde senast faktiskt. Jag hoppas att bebisen trivs och stannar ett tag till där inne i magen så att jag får möjlighet att uppleva fler förmiddagar som dagens. Mmmmmm!

Numera ligger bebisen rätt med huvudet nedåt och det hade den gjort länge tidigare också. Men när jag var i vecka 35+3 och var på besök på MVC låg den plötsligt i säte. Buse! Barnmorskan ville boka in tid för vändning på sjukhuset direkt men jag tackade vänligen nej och ville ha några dagar på mig för nu var det dags för intensiv "barnvändaryoga". Jag bad att få en tid till MVC efter helgen för att hon skulle kolla huvudläget igen. Skulle inte bebisen ligga rätt då så var det inte annat att göra än att gå med på ett vändningsförsök. Så här stod jag varje kväll ett antal gånger sedan det besöket.


Ofta hade jag också en liten pigg Stina som tyckte det var vansinnigt kul med en mamma som stod mot väggen. Hon sympatiyogade bredvid på samma vis men just denna kväll fick jag sällskap av en trött malinos istället...!

När jag kom på återbesöket några dagar senare var bebben vänd och nästan fixerad! Jag kände mig lite som en "trollpacka"...! ;-) Barnmorskan frågade mig lite försiktigt om jag kunde tänka mig att visa hur jag gjorde. Hon kom med några trasor som om la på golvet för att jag skulle kunna åla omkring där i min väg upp på väggen. Det känns väldigt skönt att få slippa vändningsförsök på sjukhus. Det känns bättre att låta naturen ha sin gång och inte behöva bråka med bebisen där inne i sin trygga vrå. Även Stina blev vänd genom intensiva yogakvällar då hon var en sen vändare.

Jag måste erkänna att det är aningens frustrerande att inte fullt ut ha möjlighet att utnyttja allt härligt som vintern har att bjuda på just nu. Jag undrar just om man någonsin igen kommer att få uppleva en så ihållande vinter som denna med mycket snö? Skidspåren ligger nypreppade och fina och det finns mycket snö att pulsa i men kroppen så här i slutskedet av graviditeten vill hellre vila än att vara med på allt som jag önskar att göra av vinteraktiviteter. Stina och jag hade i allfall en toppenmysig vinterutflykt i helgen. Vi tog en promenad bort till en lekpark en bit bort. Stinas ryggsäck var packad med fika och efter massor av bus och lek så smakade det fantastiskt bra med något i magen. Vinterfika i SOLSKEN!



Det var inte helt lätt att hålla damen vaken i pulkan på väg hem men jag lyckades och sedan fick hon krypa till kojs hemma med sina rödblommiga kinder och sova middag. Rödblommiga kinder hos pigga och glada barn måste vara bland det bästa som finns?



Ljuset anländer nu mer och mer för var dag och det är härligt. Jag är så glad för att alla de sticklingar som jag tog på kursen i Alnarp fortfarande lever. Det var ju inte rätt tid på säsongen att i mitten av oktober ta en massa sticklingar men det gick. Från Alnarp har jag nu ett antal olika spännande sorter av pelargonior som snart skall planteras om och pysslas med. Den jag är mest glad för att jag har klarat över vintern är en vinbärssalvia vars moderplanta var så vacker med rosa fina blommor. Även chokladmyntan är kul att den överlevt så får vi se om jag kan få till lika gott örtte som de bjöd på på kursen där denna mynta var en av ingredienserna...?

Även om jag ännu inte hunnit greppa pennan och börjat skissa så har jag en hel del planer inför säsongen. Det ska bli en hel del luktärter och rosenbönor. Jag tänkte driva upp någon trevlig tomatsort och hoppas att kunna få lite härliga tomater även om min dröm om växthus ännu inte gått i uppfyllelse. Jag blev även inspirerad av den senaste trädgårdstidningen som jag läste där det stod om hur man kunde fröså olika typer av julrosor. Det låter som något spännande att prova tycker jag. Även mina planer om ett mindre trädgårdsland + hallonbuskar finns men man får väl se vad det blir tid till när tiden som tvåbarnsmor snart stundar...?! Första kompostskörden sker också till våren och det ska bli ljuvligt att få "mulla till" trädgården med egenproducerad jord vilket kommer ge allt levande extra växtkraft och genom detta följa kretsloppet nära på hemmaplan.

Jag tror detta kommer bli en väldigt bra vår!


Ha det gott och på återseende! Då som en- eller tvåbarnsmor....?


Stor kram


//Tjock-ANKAN