Fågeldramat fortsätter

Hej!

I förra veckan upptäckte vi plötsligt att det var väldigt tyst kring holken där vårt fina talgoxpar kämpade på för stilla de hungriga ungarnas behov. Plötsligt såg vi en stor fet fluga flyga in genom hålet och anade det värsta....! Vi tog stegen och klättrade upp och mycket riktigt, det låg tre fina småungar på en mjuk, fin bädd av våra hundars underull men de var livlösa. Stanken var inget vidare och när man kikade närmare så kryllade det och kröp överallt.

Snyft! våra vänner i holken var döda. Jag vet inte vad det kan ha berott på...? Det verkar ju lite otroligt om båda föräldrarna strukit med men det är klart att det kan ha skett. Eller kan det ha blivit för varmt i holken? Är det någon som vet om fågelföräldrar förser ungarna med vatten eller är det bara vätskan genom de små minilarver de kommer med som ungarna skall klara sig på...?!

Vi rensade i holken och de små ungarna ligger nu begravda i rabatten i trädgården. De senaste dagarna har det dock suttit en liten pilfink och sjungit, kvittrat, hoppat och grejat vid, uppå och inne i holken. Det verkar som om den har lust att flytta in om den får sig en partner. Imorse obeserverade jag även ett talgoxpar som var inne och inspekterade Jonas holk som sitter på samma vägg. Som sagt fågeldramat fortsätter och gällande dessa pippisar hoppas vi på att de går ett bättre öde tillmötes! To be continued...!

Vi har haft en härlig långhelg. Jag kompade ut halvdagen innan nationaldagen och maken (ovant att skriva för en som bara varit gift i drygt en månad...!) var ledig så det blev en lite längre gemensam ledighet än bara helgen.

Vi har hunnit pyssla en hel del hemma vilket är skönt både för kropp och själ. Jonas har snickrat ihop en jättefin grind som motverkar att barn och hundar har möjlighet att springa ut i gatan. Väldigt skönt!

I fredags var jag ute och spårade med Vilde också. Vansinnigt kul tycker både matte och hund!

Foto: Jonas H www.jhphotography.se

Jonas brukar lägga ut spåren åt oss och denna gång blev det långt. 1,5 km i varierad terräng med skog och fält om vartannat. Fyra apporter + en slutapport. Jag vill alltid spåra utan snitslar då jag tycker att det är så lätt att ledas av snitslarna annars och inte lita 100% på hunden vilket ju är tanken. Jonas brukar istället märka ut spåret + apporterna på gps´n i en viss färg och när jag och Vilde tar spåret markeras det i en annan färg. Det är kul att kika på resultatet när man väl är hemma och oftast ligger faktiskt linjerna helt uppepå varandra. :-)

Vid fredagens spår blev det en miss på första apporten även om hon var nära men sedan gick det strålande. Vi hade två vattenpauser då det frestar på på den lilla nosen. På kvällen låg Vilde ihopkrupen som en liten räv och knorrade av trötthet. Ljuvlig musik för mattes öron!

I lördags var vi på trevligt besök hos goda vänner på söder. Det var första gången jag var i deras lägenhet sedan de flyttade från huset. Jättefint var det som vanligt när Jessika (se bloggen "vita fyran", tidigare "Gula villan") får gå lös gällande inredningen. Jag avslöjade även vem som fixat med vackra fjärilslavendel i zinkamplar ute på den mysiga innergården. Heja Jessika!

Söndagen tillbringade vi i skogen med Mulle och skräp-Lisa. Det var avslutning för alla mullebarn, skogsknyttebarn och skogsknoppsbarn. Vi gick Mulles skogsslinga och kastade kottar genom ringar...

...och vajade som träd för vinden, balanserade på en stock...

och "drog Skräp-Lisa i örat".

Nej vi drog inte henne i örat men barnen fick lära sig av mulle att man inte fick kasta skräp i naturen. Lill-Stina lyssnade allvarsamt med stora öron och ögon på vad mulle hade att säga. Som avslutning fick alla barn som gått varvet runt en grillkorvsbiljett vilket vårt lilla matmonster uppskattade mycket.

Gällande trädgården så har jag en rabatt som jag skall göra om helt inom kort. Kanske blir det i helgen. Jag har dock några frågetecken kring det hela som jag hoppas att ni bloggbesökare har lust att tycka till om. Jag behöver er hjälp! Jag återkommer inom kort!

God natt! Sov så gott!

Kram ANKAN